Dina ben arbetar tyst varje dag. De håller dig upprätt när du går i trappor, ger stöd när du reser dig ur soffan och hjälper dig att behålla balansen på ojämnt underlag. De flesta märker inte att skelettet blir svagare peters halsoportal innan en fraktur förändrar vardagen.
Benskörhet är lömsk eftersom den utvecklas gradvis. Man kan må bra, leva ett aktivt liv och motionera då och då. Trots det kan ett felsteg på köksgolvet räcka för att återhämtningen drar ut på tiden. Det kan kännas att kroppen plötsligt sviker.
Det vi kallar ben är ett levande material. Gammal benvävnad bryts ner samtidigt som ny vävnad bildas. Under de yngre åren bildas mer benmassa än vad som försvinner. Med tiden förskjuts balansen och skelettet försvagas.
Kvinnor efter klimakteriet är mer utsatta för benskörhet eftersom östrogenet minskar. Män är inte undantagna, särskilt när de blir äldre eller om de har underliggande sjukdomar. Generna påverkar. Om en förälder drabbats av höftfraktur bör man vara extra försiktig. Men avgör inte generna allt; levnadsvanorna spelar stor roll.
Skelettet anpassar sig efter hur kroppen används. När du går visar för benen att det ska fortsätta vara starkt. En rask promenad, med någon du tycker om, är ett enkelt första steg. Det krävs ingen elitträning. Dessutom gör styrketräning och balansövningar stor nytta.
Kosten är också viktig. Kalcium är en självklar del, men vitamin D behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium ordentligt. Under årets mörka månader kan D-vitaminnivåerna sjunka, då kan man i samråd med vårdpersonal överväga att få mer D-vitamin genom kosten eller tillskott.
Protein är också viktigt. Muskulaturen och benen stödjer varandra. God muskelstyrka gör det lättare att hålla balansen. Det fungerar ungefär som ett lag där varje spelare stöttar de andra för att hålla kroppen stark.